Akademisk frihet
I januari 2023 fick UKÄ i uppdrag av regeringen att göra fallstudier om lärosätenas arbete med akademisk frihet enligt högskolelagen. Syftet är att skapa förståelse för lärosätens arbete med att främja och värna akademisk frihet och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.
Frågan om akademisk frihet aktualiserades under hösten 2022 i debatten om förekomsten av så kallad cancelkultur vid svenska lärosäten. Det är en anledning till att regeringen gav UKÄ ett uppdrag genom en ändring i regleringsbrevet för 2023. Det uppdrag som UKÄ fick handlar dock inte specifikt om cancelkultur, utan gäller akademisk frihet i en bredare mening, se uppdragsformuleringen nedan.
Svenska universitet och högskolor är förhållandevis självständiga att själva besluta om sin verksamhet. Verksamheten regleras av särskild högskolelagstiftning, samt av resurstilldelningssystemet och de årliga regleringsbreven. Inom dessa ramar kan lärosätena fatta beslut om hur verksamheten ska bedrivas.
Uppdraget går ut på att UKÄ ska göra fallstudier i syfte att ge en fördjupad förståelse för universitets och högskolors arbete med att främja och värna akademisk frihet i enlighet med bestämmelserna i högskolelagen och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.
I uppdraget ingår också att sammanställa lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten och den kultur som avses ovan. Sammanställningen ska inkludera en sammanfattande nationell bild och en internationell utblick.
Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2024.
Kontakta projektet på akademisk.frihet@uka.se
Fakta: Akademisk frihet på svenska lärosäten
I högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 6 § framgår att lärosätena i sin verksamhet ska främja och värna den akademiska friheten. Klargörandet infördes efter förslag i 2020 års forskningspolitiska proposition Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).
Tillägget i högskolelagen fokuserar enligt prop. 2020/21:60 främst på den akademiska friheten mellan individ och lärosäte. Enligt propositionen behöver lärosätena arbeta aktivt med hur en principbestämmelse om akademisk frihet ska omsättas i praktiken. Lärosätesledningarna har ett ansvar för att prioritera frågan om akademisk frihet och värna en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inom de ramar som finns. Det finns också ett kollegialt ansvar att använda den akademiska friheten till att bidra med, och sprida, ny kunskap av hög kvalitet.
Enligt prop. 2020/21:60 ska det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller. Formuleringen om akademisk frihet i högskolelagen omfattar enligt propositionen både forskning och utbildning. För utbildningens del innebär det enligt forskningspropositionen t.ex. att undervisning och andra lärandesituationer ska präglas av ett öppet samtalsklimat där olika idéer och perspektiv kan brytas mot varandra och oväntade, även kontroversiella, resultat kan lyftas fram. Både lärare och studenter, i ömsesidig respekt, har ett ansvar för att främja och värna en sådan kultur.
Sidan uppdaterades den 29 april 2024